Torsdag

Det finns en gata där alla kan mitt namn
Jag ramlar dåliga gatan fram
Och jag var full och jag var dum och jag ramla på allt
Och jag föll för nån på en fest nånstans
Och det skulle ju va dans, dans, dans!

Och det är lång väg ner
Och jag skulle aldrig ramla mer
Och jag ramlar glada Gatan fram, sen ramlar jag tillbaks igen
Nu har jag ramlat gatan klart, men jag är ändå inte riktigt lika glad - själv

TJA! Dricker kaffe och lyssnar på Håkan Hellström, WIIIIIIIIEEEEEEEE vad glad jag blir av han(och jag behöver verkligen bli glad vill jag lova). Han är ett lyckopiller, som endel andra braiga människor också är. Inte för att jag känner kungen Håkan men jag känner mina vänner. BRA!

Idag har jag åkt skrillor och jag kan bromsa, förr åkte jag bara in i sargen för att få av farten. Heh men nu ni, nu är det andra bullar. Nå nu har jag i alla fall informerat er mer än nödvändigt så nu ska jag faktiskt ta och plugga till psykologi provet som är imorgon.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0